Bon Jovi

bon jovi bandBon Jovi är ett rockband från Sayreville, New Jersey (USA) som bildades år 1983 och fortfarande är aktivt. De slog igenom internationellt med albumet Slippery When Wet år 1986.

I skrivande stund (2014) har Bon Jovi hunnit släppa 13 studioalbum, två livealbum och två samlingsalbum. De har sålt över 100 000 miljoner skivor världen över, vilket gör dem till ett av världens bäst säljande band någonsin.

Bildandet av Bon Jovi

Bandet Bon Jovi bildades år 1983 och bestod då av sångaren Jon Bon Jovi (John Francis Bongiovi, Jr.), pianisten David Bryan (David Bryan Rashbaum), trummisen Tico Torres (Héctor Samuel Juan Torres), basisten Alec John Such och gitarristen Richie Sambora (Richard Stephen Sambora).

Det var Jon Bon Jovi som tog initiativ till att starta bandet, genom att ringa upp sin gamla vän David Bryan som han tidigare spelat i band med. Bryan tog i sin tur kontakt med basisten Alec John Such och trummisen Tico Torres. Både Such och Torres kom från bandet Phamtom’s Opera, och Torres hade tidigare spelat med Chuck Berry, The Marvelettes och Franke and the Knockouts. Som gitarrist till det nybildade bandet rekryterades Richie Sambora, som hade turnerat med Joe Cocker och spelat i en grupp vid namn Mercy.

Bon Jovi (1984)

bon jovi glamrockDet nybildade bandet uppmärksammades av skivbolagschefen Derek Shulman och fick skivkontrakt med Mercury Records. Med hjälp av sin nya manager Doc McGhee spelade de in sitt debutalbum Bon Jovi, som lanserades den 21 januari 1984. Den första singeln, Runaway, blev en stor framgång och nådde topp-40 på Billboard Hot 100. Själva albumet nådde som bäst till plats 43 på Billboard 200 Album Chart. Framgångarna gjorde att Bon Jovi fick vara förband åt Scorpions i USA och åt Kiss i Europa.

7800° Fahrenheit (1985)

År 1985 släpptes Bon Jovis andra studioalbum: 7800° Fahrenheit. Tre av låtarna på skivan släpptes som singlar: Only Lonely, In and Out of Love och Silent Night.

Albumet tog sig till plats 37 på Billboard 200 och sålde guld (enligt RIAA:s krav). Bandet gav sig ut på turné och spelade bland annat i Japan och Europa som huvudakt. Därefter påbörjades en sex månader lång turné i USA där Bon Jovi var stödband åt Ratt.

Vid sidan av turnén hann Bon Jovi med att spela på Texas Jam och Castle Doninton’s Monsters of Rock, och Jon Bon Jovi gjorde också en soloframträdande på den allra första Farm Aid.

Slippery When Wet (1986)

Inför sitt tredje studioalbum anlitade Bon Jovi låtskrivaren Desmond Child, och valde att ha Bruce Fairbairn som producent. Albumet spelades in Vancouver (Kanada) och bandet bodde därför där i sex månader. Efter att ha besökt en strippklubb i Vancouver beslutade de sig för att det nya albumet skulle få namnet Slippery When Wet.

Slippery When Wet släpptes i USA i augusti 1986 och spenderade åtta veckor på förstaplatsen på Billboard 200. De två första singlarna – You Give Love a Bad Name och Livin’ on a Prayer – nådde båda till förstaplatsen på Billboard Hot 100. Albumet fortsatte sälja bra även under nästa år, och blev det band på Billboard 200 som sålde allra flest exemplar under år 1987.

När Slippery When Wet släpptes i augusti 1986 var Bon Jovi stödband åt 38 Special. Innan året var över var Bon Jovi huvudnumret på stora arenor runt om i USA, och året därpå var de huvudnumret på Monsters of Rock i England.

New Jersey (1988)

Bon Jovis fjärde album, New Jersey, släpptes i september 1988 och intog förstaplasten på albumlistorna i både USA, Kanada, Storbritannien, Irland, Australien och Nya Zeeland. Fem singlar från albumet tog sig till topp 10 på Billboard Hot 100 i USA, och Bon Jovi slog därmed rekord – aldrig tidigare hade så många topp-tior på Billboard Hot 100 hört till ett och samma album. Av dessa fem singlar var det två stycken, Bad Medicine och I’ll Be There for You, som tog sig till förstaplatsen. De tre andra singlarna var Born to Be My Baby, Lay Your Hands on Me och Living in Sin.

Videon för Living in Sin lyckades bli bannlyst från MTV på grund av sitt sexuella innehåll, något som givetvis bara ökade uppmärksamheten kring både låten och bandet. Videon klipptes om för att klara censuren, och började sedan spelas mycket flitigt på MTV.

Bon Jovi gav sig ut på en världsturné som bestod av över 230 föreställningar i över 20 olika länder. I juni 1989 sålde de ut Giants Stadium hemma i New Jersey, och samma år fick Bon Jovi Sovjetregimens välsignelse att inte bara sälja sitt album i Sovjetunionen utan också komma till Moskva och spela på Moscow Music Peace Festival. New Jersey blev det första album någonsin från USA som gavs ut lagligt i Sovjetunionen.

I september 1989 framförde Jon Bon Jovi och Richie Sambora låtarna Livin’ On a Prayer och Wanted Dead or Alive på MTV Video Music Awards. De enda instrument som användes var två akustiska gitarrer, vilket gav MTV inspiration till den enormt framgångsrika serien MTV Unplugged.

Keep the Faith (1992)

bon joviKeep the Faith, Bon Jovis femte studioalbum, lanserades i november 1992. Det skilde sig mycket från tidigare Bon Jovi-album genom att lägga mindre vikt på tunga trummor och vilda gitarrsolon och mer fokus på seriösa texter. Det faktum att Jon Bon Jovi klippte av sig håret fick också mycket uppmärksamhet och togs till och med upp som en nyhet hos CNN.

Albumet sålde Double Platinum (enligt RIAA:s regler). Singeln Bed of Roses tog sig in på topp-10 medan singeln Keep the Faith blev etta på Mainstream Rock Tracks.

Under Keep the Faith Tour / I’ll Sleep When I’m Dead Tour gjorde Bon Jovi 177 konserter fördelade över 37 olika länder i Europa, Asien, Australien, Nordamerika och Sydamerika.

Cross Road (1994)

I oktober 1994 släppte Bon Jovi samlingsalbumets Cross Roads. Det bestod av deras största hitlåtar plus två nya spår: Always och Someday I’ll Be Saturday Night. Singeln Always stannade på topp-10 på Billboard Hot 100 i sex månader och blev bandets bäst säljande singel någonsin.

Samma år lämnade basisten Alec John Such Bon Jovi. Detta var första gången någonsin en bandmedlem lämnade bandet sedan starten. Formellt antog Bon Jovi inte någon ny bandmedlem som ersättning för Such, däremot tog Hugh McDonald över uppgiften att spela bas.

Bon Jovi gav sig ut på turné igen och lyckades bland annat sälja ut Wembley Stadium tre kvällar i rad.

These Days (1995)

Bon Jovis sjätte studioalbum, These Days, lanserades i juni 1995. De placerade sig överst på albumlistorna i bland annat Storbritannien, Irland, Tyskland, Japan och Australien.

Första singeln från albumet var This Ain’t a Love Song, vars video hade spelats in i Thailand. Singeln nådde top-20 på Billboard Hot 100. I USA var det endast singeln This Ain’t a Love Song som fick riktigt höga försäljningssiffror, men i bland annat Storbritannien gick det också mycket bra för singlarna Something for the Pain, Lie to Me och These Days.

Crush (2000)

I juni 2000 släpptes Crush, Bon Jovis sjunde studioalbum. Första singeln, It’s My Life, fick ett stort genomslag och hjälpte Bon Jovi att rekrytera nya fans ur de yngre generationerna. Lanseringen av Crush följdes av två mycket framgångsrika turnéer.

Tanken var att bandet skulle gå på långledighet när de båda turnéerna var över, men så inträffade terrordåden i New York den 11 september 2001. Bon Jovi spelade in America The Beautiful och gjorde en rad välgörenhetskonserter, inklusive framträdanden på America: A Tribute to Heroes, Monmouth County Alliance of Neighbors och Concert For New York.

Bounce (2002)

Bon Jovis åttonde studioalbum Bounce hade internationell premiär i september 2002 och präglades starkt av föregående års terrordåd i New York. De gick omedelbart in på andra plats på albumlistorna i både Storbritannien och Tyskland, och på tredje plats i Japan. När albumet släpptes i USA månaden därpå såldes över 160 000 exemplar under första veckan.

Den mest framgångsrika singeln från Bounce var Everyday. Övriga singlar var Misunderstood, All About Lovin’ You, Bounce och The Distance.

This Left Feels Right (2003)

This Left Feels Right består av 12 nytolkningar av låtar ur Bon Jovis katalog. Det är bandets nionde studioalbum och det lanserades i november 2003.

Have a Nice Day (2005)

Have a Nice Day lanserades i september 2005 och är Bon Jovis tionde studioalbum. Det nådde till förstaplatsen på albumlistorna i 15 länder runt om i världen. Singlarna Have a Nice Day och Who Says You Can’t Go Home sålde båda bra, och en duettversion av Who Says You Can’t Go Home med countrysångerskan Jennifer Nettles tog sig till förstaplasten på Billboardlistan Hot Country Songs.

Under Have A Nice Day Tour spelade Bon Jovi inför över 2 miljoner åskådare sammanlagt, och turnén drog in $191 miljoner.

Lost Highway (2007)

Bon Jovis elfte studioalbum fick namnet Lost Highway och lanserades i juni 2007. Framgångarna ihop med Jennifer Nettles hade gett bandet inspiration att blanda sin klassiska rock med countryinfluenser. Albumet toppade listorna i bland annat USA, Kanada och Japan. Albumets tredje singel – Till We Ain’t Strangers Anymore – var ett samarbete med LeAnn Rimes och vann CMT Music Award i kategorin Collaborative Video of the Year.

Lost HighWay Tour inkluderade konserter i Kanada, Japan, Australien, Nya Zeeland, USA och Europa.

The Circle (2009)

rockband bon joviI november 2009 släppte Bon Jovi sitt tolfte studioalbum, The Circle, som gick direkt in på förstaplasten på albumlistorna i USA, Kanada, Tyskland och Japan. Till skillnad från Lost Highway var The Circle ett renodlat rockalbum.

The Circle Tour inkluderade bland annat tre konserter på det helt nyöppnade New Meadowlands Stadium i New Jersey och tolv konserter på O2 Arena i London.

I oktober 2010 släppte Bon Jovi ett greatest hits-album som också innehöll fyra nya låtar, och som sålde i cirka 4 miljoner exemplar världen över.

What About Now (2013)

What About Now är Bon Jovis trettonde studioalbum, och det hade premiär i mars 2013. Då hade Bon Jovi redan satt igång med Because We Can: The Tour.

What About Now sålde 101 000 exemplar under sin första vecka i USA och gick direkt in på förstaplatsen på Billboard 200.

I april 2013 lämnade gitarristen Richie Sambora turnén. Gitarrist för resten av turnén blev Phil X. I november 2014 bekräftade Jon Bon Jovi att Sambora hade lämnat bandet.

Turnéer 1984 – 2013

  • Bon Jovi Tour (1984)
  • 7800 Fahrenheit Tour (1985)
  • Slippery When Wet Tour (1986–87)
  • New Jersey Syndicate Tour (1988–90)
  • Keep the Faith Tour (1993)
  • I’ll Sleep When I’m Dead Tour (1993)
  • Crossroad Promo Tour (1994)
  • These Days Tour (1995–96)
  • Crush Tour (2000)
  • One Wild Night Tour (2001)
  • Bounce Tour (2002–03)
  • Have a Nice Day Tour (2005–06)
  • Lost Highway Tour (2007–08)
  • The Circle Tour (2010)
  • Bon Jovi Live (2011)
  • Because We Can: The Tour (2013)